Waldorfpedagogikens tillkomst

 

Historisk bakgrund

Sommaren 1917, unRudolf Steinerder pågående världskrig, ombads Rudolf Steiner att för ledande tyska och österrikiska statsmän klargöra den rådande världssituationen. I skriftliga memorandum försökte Rudolf Steiner nu att framställa hur krigets verkliga orsaker inte var att söka i enskilda staters aggressioner, utan i en ödesdiger sammanblandning av politiska, ekonomiska och andligt-kulturella intresseområden i respektive stater. Endast genom att forma dessa tre livsområden till sociala organismer, som inte verkar åtskiljande utan förbindande mellan folken, skulle det vara möjligt att undgå framtida världskonflikter. Om regeringarna i Tyskland och Österrike utarbetade en social reform grundad på en sådan social tregrening, menade Rudolf Steiner, skulle denna kunna få en avgörande betydelse som en fredsmanifestation i en nu krigstrött värld.

Ett dramatiskt samtal mellan Rudolf Steiner och Tysklands utrikesminister Richard von Kühlmann i början av augusti år 1917 gav inget resultat.

Den österrikiske kejsarens kabinettschef, Arthur Polzer-Hoditz, studerade uppmärksamt Rudolf Steiners memorandum och fann att det fullt ut svarade mot tidens praktiska behov. Idéerna föreföll honom dock så omvälvande att han först vid sin avskedsaudiens hos kejsar Karl I år 1917 vågade framställa dem.

Vid krigsslutet i november 1918 stod Tyskland inför hotet av våldsamma omstörtningar. Det härskade hungersnöd. Demonstrationer, strejker och väpnade uppror hörde till vardagen. De tyska arbetarna krävde högre lön, kortare arbetstid, inflytande i verksamhetens ledning osv. Som en universallösning uppfattade de statens övertagande av näringslivet.

Rudolf Steiner blev våren 1919, bl a från industriell sida, ombedd att bidra till den ofta handgripliga debatt, som var igång i hela landet om Tysklands framtid.

Rudolf Steiners svar kom i april 1919 med boken ”Kärnpunkterna i den sociala frågan” och med en omfattande föredragsverksamhet i Schweiz och Sydtyskland av honom och hans medarbetare för industriledare och arbetare om den sociala tregreningens idéer. Rudolf Steiner försökte visa att det jäsande missnöje som rådde bland arbetarna hade djupare orsaker än politisk och ekonomisk underlägsenhet. Han menade att upplevelsen av en kulturell underlägsenhet var långt viktigare och att delaktigheten i ett fritt kulturliv svarade mot arbetarnas djupaste sociala behov. Arbetarnas materiella nödsituation och näringslivets herravälde kunde inte upphävas genom att politisera detta. Arbetarnas rättigheter skulle bäst beskyddas av ett politiskt liv som var helt fritt från ekonomiskt inflytande och byggde på jämställdhet. Näringslivet skulle genom associativ samverkan mellan producenter och konsumenter tjäna en broderlig impuls, inte en strävan efter makt. Särskilt hos arbetarna vann Rudolf Steiner stort gehör inte minst genom sitt hjärtliga och förtroendeingivande sätt. Många partipolitiker upplevde dock Rudolf Steiners idéer om den sociala tregreningen som ett hot mot egna intressen och förbjöd arbetarna att besöka hans föredrag. Den sociala tregreningstanken fick därmed ej möjlighet att utvecklas till den fredsbevarande folkrörelse som Rudolf Steiner hade hoppats på.

 

Från social tregrening till Waldorfpedagogik

Tregreningsinitiativet fick dock en annan frukt – waldorfpedagogiken. Rudolf Steiners tankar hade mött särskilt starkt gehör hos arbetare och tjänstemän vid cigarettfabriken Waldorf-Astoria i Stuttgart. Arbetarna menade dock att de var för gamla för att kunna förverkliga idéerna om den sociala tregreningen och undrade om denna inte kunde bli grundvalen för en ny och mänskligare pedagogik. Härigenom skulle kommande generationer få förutsättningar att förverkliga det tregrenade samhället. Fabrikens ledare, Emil Molt, kom dem till mötes: Han investerade kapital, skaffade lokaler och bad Rudolf Steiner ta hand om lärarutbildningen.

Rudolf Steiner var som förutbestämd för denna uppgift, inte minst tack vare ungdomstidens rika pedagogiska erfarenheter. Redan 1907 höll han föredrag på många platser om ”Barnets uppfostran fån andevetenskapens synpunkt”. I detta föredrag, som också utarbetades till en skrift, visade han hur en riktig förståelse av barnets och den unga människans utvecklingslagar leder till en helt ny pedagogik.

Rudolf Steiner valde nu ut en grupp unga människor från olika yrkesområden och gav under tre veckor en mycket koncentrerad pedagogisk kurs. Dagarna inleddes med ”Allmän människokunskap” varefter följde ”Konsten att uppfostra – metodisk-didaktisk kurs” och slutligen en timme med praktiska seminarieövningar och undervisningsexempel.

Allmän människokunskap inleder Rudolf Steiner med orden: ”Vi löser endast vår uppgift om vi inte bara betraktar den som intellektuellt-känslomässig utan som i högsta grad moraliskt-andlig”. Uppgiften är att hjälpa barnets själsligt-andliga väsen att inkarnera och finna sig tillrätta i jordiska förhållanden så att den unga människan kan bli en duglig samhällsmedlem. Rudolf Steiner visade hur den uppväxande människan på sin vanskliga livsväg genomgår olika livsperioder, vars inre och yttre behov ska tillmöteskommas i undervisningen. Rudolf Steiner gav dock inte någon pedagogisk receptsamling. Tvärtom varnade han för att varje stereotypt använd pedagogik självdör. Pedagogiken är en konst, som visserligen ska utövas efter vissa bestämda lagbundenheter, men helt och fullt utgå från varje lärares individuella sätt. Rudolf Steiner gav en överväldigande mängd av fruktbara impulser där lärarens självuppfostran är central. Den som uthålligt går denna väg, lär barnen efterhand hur de ska undervisas. Kursplanen avläses ur elevernas aktuella utvecklingssituation.

 

Första Waldorfskolan – Stuttgart 1919

Den 7 september 1919 startade den ”Fria waldorfskolan i Stuttgart med 10 klasser. Två år senare var skolan fullt utbyggd med 12 klasser. Snart strömmade elever till från hela staden och det blev ca 900 elever.
Den första waldorfskolan i Stuttgart 1919Första waldofskolan tecknad

Waldorfskolans rykte spreds snabbt och lärare i andra skolor ville gärna få veta mer om dess pedagogik. Rudolf Steiner kom dem till mötes och ansåg att hans pedagogiska metoder kunde befrukta arbetet i alla skolformer. Han höll större pedagogiska föredragsserier i Schweiz, Tyskland, England och Holland. Rudolf Steiner ansåg det särskilt viktigt att vårda skolan i Stuttgart så att den kunde vara en inspirationskälla för de framväxande waldorfskolorna ute i världen. Han deltog regelbundet i Stuttgartskolans konferenser och stod för en fortlöpande seminarieutbildning. Han kände alla elever och älskade dem av fullt hjärta. För eleverna var det festliga tillfällen då Rudolf Steiner kom på besök. Han var älskad av alla.

 

Waldorfpedagogiken – en pedagogisk världsrörelse

Efter Rudolf Steiners död 1925 utbredde sig waldorfpedagogiken snabbt i världen. Under nazisttiden förbjöds waldorfskolorna i Tyskland, men de återuppstod efter andra världskrigets slut (det är i dag 182 Waldorfskolor i Tyskland).

Stora byggnaden

Den första nordiska waldorfskolan grundades i Bergen i Norge, som i dag har 29 skolor. Kristofferskolan i Stockholm är Sveriges äldsta Waldorfskola följd av Rudolf Steinerskolan i Göteborg, som startade 1966. Det finns nu 40 svenska waldorfskolor,18 danska, 21 finska och 2 isländska.

Sedan järnridåns fall finns det waldorflärarutbildningar i Ryssland och de baltiska länderna. Ryssland har i dag 18 waldorfskolor, Estland 8, Lettland 5, Litauen 3. Waldorfskolor finns i de flesta demokratiskt styrda länder. I USA finns 103 skolor, Argentina 6, Brasilien 13, Australien 38, Sydafrika 19 osv. Sammanlagt är det 994 Waldorfskolor världen över.

 

Här finner ni en lista över alla världens waldorfskolor!